Tedrickartöntar
Emilia.
Förlåt att jag döpte detta inlägg som jag gjorde. Jag menar inget illa.
JAG SAKNAR DIG.
Jag vill sitta och dricka te hemma hos dig, prata framtidsplaner och
dansa. Snarast.
I'm gonna be a better man, Emilia.
.
.
.
.
.
PUSS.
Fate, up against your wi-hill!
Denna sjunde maj ville att jag skulle skriva här och tala om hur fin den är.
Klockan är ännu inte för mycket och min frukost står bredvid mig. Ute skiner solen, fåglar sjunger och det luktar faktiskt grönska.
Jag sitter ju tyvärr här inne. Men. Ikväll blir det The Wall i Köpenhamn. Känns fett faktiskt.
Dricker te ur min nya och sneda tekopp. Den är fin ändå.
Hej Gymnasiets studier! Jag är så trött på dig! Men HA, snart slipper vi varandra.
Patrick Wolf - The Bachelor (albumet)
Echo and the Bunnymen - Killer moon
Vilken underbar dag!
Efter att nu ha läst om Emilias dröm blev min dag ännu bättre.
Jag gick upp tidigt, hann äta en god frukost och cyklade i det fantastiska vårvädret till tåget, i lugnt tempo.
Satt genom världens tråkigaste lektion. Cafeterian och en bulle. Lugn promenad till tåget och fin läsning. Sedan nickarsömn. Helt underbart. Satte mig på kafferosteriet och drack kaffe och skrev texter till bandet. Så soft. Det borde nästan vara olagligt.
Gick sedan genom ett regnigt Malmö där kyrkogården var något av det vackraste jag sett på länge. Blommorna blommade, gräset var grönt och fåglarna sjöng. Trots regnet.
Nu väntar bara lite studier där jag ska fridlysa den svenska tanten.
Leverpastej!
April, April!
Det är soligt ute.
TIP TOE IN THE GRASS.
Fest. Godis. Sol. Vind. Ej längre vinterjacka.
Vi ser slutet på trean. Fyra riktiga veckor kvar i skolan.
Sedan är tolv år av ens liv över.
OJ.
Så snälla, säg inte nej. Bara gift er med mi-i-ig.
Här är gudago-ott att vara, tänk vad li-ivet dock är skönt.
Eller inte? Eller?
Precis som Emilia precis berättade för världen, var vi med om något otroligt under den gångna fantastiska helgen. Vi blev förälskade och jag har betett mig så obarmhärtigt flickigt de senaste dagarna.
Jag har suttit och ätit choklad,
lyssnat på Stay With Me (för att få in den ödesdigra känslan av att det aldrig kommer bli vi)
och samtidigt tittat på bilder från konserten. Om och om igen.
"Ola Salo. Ola Salo. Vill du gifta dig med mig?
Moto Boy. Ja, Moto Boy likaså. Ni är så fina båda två.
Så snälla, säg inte nej, bara gift er med mi-i-ig."
Ja, man förstår var jag befinner mig.
Idag är det projektarbetsdag. Solen skiner. Jag hittade en gammal påse Hagablandning. Festligt.
Pragresan är inställd. Kanske tar tåget till Bryssel istället och checkar läget liksom.
Det är vår vår vår vår vår!
Hemligheternas väktare
Jag tror det är en bra boktitel. Eller ett bandnamn,
ELLER
ett bra namn, på den mystiska poeten.
Fantasi-i
Min mormor är fantastisk.
(Morfar också, så klart, men på ett annat vis.)
Det regnade, blåste och luktade blött jordklot när jag cyklade hem idag.
Fy katten, åt magen. Det är den
LA LA LA LA LA LA LA LAKTOSFRIA VECKAN!
Jag skulle även vilja tacka Pysen (Pajsemajsen).
AAAAAAAAAAAAAAH kryptik, wooopidoodle.
Svart, som på Lilla Kafferosteriet
En dag, närmre bestämt onsdagen den sextonde februari, hände en märklig grej.
Jag och min moder träffades i Malmö för att se Förvandlingen på Hipp. Än så länge var allt väl. I väntan på entré till teatern tänkte vi värma upp med en fika. Vi gick till det närbelägna "Lilla Kafferosteriet".
I besvikelsen av upptäckten av frånvaron av någon vegetarisk mer mättande föda än kakor, tänkte jag att jag ju i alla fall borde ta en kopp te. Så, lite moloken beställde jag trots allt en kopp te.
"Grönt, rött eller svart?"
Svart såklart. Får jag ändå ingen mat kan jag ju lika gärna förgifta mig själv - "Svart, tack."
"Vill du ha honung i?"
Ja, nu fick jag ju ingen mat, så jag kommer ju antagligen ändå dö i förtid - "Ja, tack."
Jag hällde även mjölk i sedan, jag menar, man kan ju alltid hoppas att jag utan vetskap är laktosintollerant, och kommer lida ännu mer.
Ännu mer moloken gick jag nu med tunga steg upp för trappan, och det skulle inte bli bättre. Det enda lediga bord stod mycket nära ett annat, omringat av hysteriskt småfnissande flickor. DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ! - ville jag skrika, men höll mig i kragen.
Gråtfärdig och nedtyngd av lifvets alla nederlag satte jag mig till slut. Jag suckade och lyfte blicken ut mot den nästan folktomma gatan, och förde tekoppen mot munnen, tog en klunk...
och hamnade nästan i chock. Det var så otroligt, makalöst, skandalöst, fantastiskt, ja nästan groteskt gott, teet.
Jag rusade ner för trapporna, slängde omkull de människor som olyckligtvis stod i min väg, för att komma fram till disken.
"Det svarta teet. Vad är det för något?"
"Det är en egen blandning. Tror det är darjeeling och earl grey, typ."
TYP?
"Tack. Det var gott."
Fikan blev bra. Förvandlingen var också bra. Gregor Samsas skådespelare var najs. Vilken bra kväll.
-
Jag har nu sprungit genom öknar, grävt mig genom asfalt med såriga händer och simmat över hav fyllda av läskiga monster, gjort allt för att mixa fram den perfekta koppen te.
OCH JAG HAR DEN.
4 delar darjeeling
<1 del earl grey
en halv del jasminete
typ
+ mjölk
+ en sked Lyle's Golden Syrup
Mötchti götchti!
woooohooooo räksoppa
Förträffligt god räksoppa. Gjord på högst onyttiga saker, på alla sätt och vis. För ca fyra människor.
-
Ingredientes:
2 små gula lökar
1 msk tomatpuré
1 röd paprika
1 förp. (à ca 350 g) chilitomatkross
1 förp. (à ca 350 g) vitlökstomatkross
3 dl grädde(hehehehe!)
frysta räkor, mängd efter smak och tycke
vatten, efter tycke
smör till stekning
salt
peppar
-
1. Skär löken i ringar och dela dem sedan på mitten och skär paprikan i ungefär lika stora bitar och fräs dem i smöret. De ska inte få någon stekyta, utan bara bli genomvarma och mjuka.
2. Tillsätt tomatpurén och låt den putteriputtra med någon minut.
3. Häll över tomatkrossen, und grädden, und räkorna.
4. Tillsätt vatten tills soppan får önskad konsistens.
5. Smaka av med salt och peppar.
6. Låt koka en bra stund, för bra smak. Runt tjugo minuter jagvetintemendetblevgottiallafall.
7. Avnjut lyxsoppan (på jordens och din kropps fettupptags bekostnad).
-
(Om man inte är så dum så att man köper färdigsmaksatt tomatkross, som ofta inte finns ekologisk, kan man såklart smaksätta med chili och vitlök själv. )
förälskelsens åkommor
Jag har blivit förälskad.
Livet ter sig förhållandevis ljust och ett hyllningsinlägg tycks vara på sin plats.
Det må vara en nyförälskelses åkommor, men mina tankar kretsar så kring detta.
Jag har börjat be om ursäkt på hemmafronten för att jag pratar så mycket om det.
Min framtid ser jag ljus framför mig och jag målar upp alla fantastiska scenarion,
precis som alla nyförälskade gör.
Jag vill gör allt tillsammans med dig, kära kära
Friskis&Svettis
F.S, vill du gifta dig med mig?
Om vi bortser från detta, så stiger framtiden mig åt huvudet. Vad tusan ska man göra sen,
i höst, när man är arbetslös? Vart ska jag bo? Vad ska jag göra?
Har tittat runt på olika eko-byar i världen. Kanske är det mot Turkiet,
eller Skottland jag skall min näsa vända, till hösten.
Arabesque #1
Kanske ska jag skita i projektarbetet. Man blir så trött på alla. Kanske borde man vara obstinat och säga "Nej, jag gjorde faktiskt inget projektarbete.". Det är ju försent nu ändå.
Gud vad saker kan bli töntigt med musik till.
I morse hände en lustig grej. Det var smockfullt på tåget och en hel del stod upp. Eftersom folk är som folk är mest, satt alla som satt och stirrade ner i golvet eller låtsades sova och struntade i oss arma människor som fick stå upp. Då tänkte jag en liten rolig tanke. Tänk om någon blev utsedd till lekledare och fick dela ut frukter för att alla sedan skulle få leka fruktsallad. Det hade varit roligt.
Three-way!
Åh, vilken underbar morgon. Idag ska jag sitta på Malmö stadsbibliotek och studera. Jag har första tjing på studieplats i hela biblioteket och jag har nu valt mitt säte, i ljusets kalender, precis vid fönstret ut mot dammen. Man hör fågelsången genom fönstret. Snön är i princip borta här och gäspande morgoncyklister passerar. Mamma och jag nostalgitrippade helt på vägen hit och morgonen drog oss tillbaka till en viss söndagsmorgon i ett folktomt gatunät i Paris. Om jag inte får tacka Gud, så vill jag i alla fall tacka de människor som gett liv till Velvet Underground och Magnetic Fields. Hela bussresan blev en rysningsfylld tur, då jag inte lyssnat på bra musik på hur länge som helst.
Jag vill bo i Malmö och jag vill lyssna på musik hela hela tiden och jag vill ha vår. Jättemycket vår. Nu ska jag återvända till Humanisterna och slaget vid Klågerup 1811.
avokado
Åh, vad avokado är gott.
AVOKADO ÄR SÅ GOTT!
Det låter som en dödsförbannelse.
"AVOKADO- du är dödens!"
Sitter och försöker komma ihåg matten som vi gick igenom för över ett jullov sedan. Det går inte bra - så jag måste gömma mig på ett ställe där ingen kan hitta mig - fantasivärlden! Där pruttar man där man rapar och där rapar man där man pruttar, eller hur det nu var.
Hej sidan femtioett, välkomna mig med ditt väna anlete!
Logaritmer på sidan femtiotre
Det är grått och disigt ute och solen är alldeles bortrest.
Det längtas brutalt efter en varm sommardag i en något exotisk miljö.
Kanske något på påsklovet?
Skolan börjar igen imorgon.
Nytt rum. Ny säng.
Albert lever för sig själv nere i lilla huset.
ALBERT LEVER.
Det är fantastiskt.
Emelie och jag har börjat träna (en gång)!
Tottidotti!
Matlagning
på G. Grytan står
på spisen och puttrar.
Sitter och drömmer om en
liten lägenhet.
Sitter
och flippar ut angående
lägenhet. Snart är det jullov och
jag
tänker
sova.
Jag
vill
basta.
Emelie tog körkort idag. Grattis liksom. Det vill jag också ha.
Jag ska lära mig om romantiken nu och analysera dikt.
SÖMN.
Gulligullpluttisnuttfjongidongknirrelirrtjongiflängidäng!
