Svart, som på Lilla Kafferosteriet
En dag, närmre bestämt onsdagen den sextonde februari, hände en märklig grej.
Jag och min moder träffades i Malmö för att se Förvandlingen på Hipp. Än så länge var allt väl. I väntan på entré till teatern tänkte vi värma upp med en fika. Vi gick till det närbelägna "Lilla Kafferosteriet".
I besvikelsen av upptäckten av frånvaron av någon vegetarisk mer mättande föda än kakor, tänkte jag att jag ju i alla fall borde ta en kopp te. Så, lite moloken beställde jag trots allt en kopp te.
"Grönt, rött eller svart?"
Svart såklart. Får jag ändå ingen mat kan jag ju lika gärna förgifta mig själv - "Svart, tack."
"Vill du ha honung i?"
Ja, nu fick jag ju ingen mat, så jag kommer ju antagligen ändå dö i förtid - "Ja, tack."
Jag hällde även mjölk i sedan, jag menar, man kan ju alltid hoppas att jag utan vetskap är laktosintollerant, och kommer lida ännu mer.
Ännu mer moloken gick jag nu med tunga steg upp för trappan, och det skulle inte bli bättre. Det enda lediga bord stod mycket nära ett annat, omringat av hysteriskt småfnissande flickor. DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ! - ville jag skrika, men höll mig i kragen.
Gråtfärdig och nedtyngd av lifvets alla nederlag satte jag mig till slut. Jag suckade och lyfte blicken ut mot den nästan folktomma gatan, och förde tekoppen mot munnen, tog en klunk...
och hamnade nästan i chock. Det var så otroligt, makalöst, skandalöst, fantastiskt, ja nästan groteskt gott, teet.
Jag rusade ner för trapporna, slängde omkull de människor som olyckligtvis stod i min väg, för att komma fram till disken.
"Det svarta teet. Vad är det för något?"
"Det är en egen blandning. Tror det är darjeeling och earl grey, typ."
TYP?
"Tack. Det var gott."
Fikan blev bra. Förvandlingen var också bra. Gregor Samsas skådespelare var najs. Vilken bra kväll.
-
Jag har nu sprungit genom öknar, grävt mig genom asfalt med såriga händer och simmat över hav fyllda av läskiga monster, gjort allt för att mixa fram den perfekta koppen te.
OCH JAG HAR DEN.
4 delar darjeeling
<1 del earl grey
en halv del jasminete
typ
+ mjölk
+ en sked Lyle's Golden Syrup
Mötchti götchti!
Kommentarer
Postat av: Emilialala
Tackar för receptet. Förstå det fatala misstag jag gjorde när jag köpte den mörka sirapen. Den är inte god och alla som testar rynkar smått på näsan och säger att man kan ana en svag lakritssmak. Men vilken mörk sirap Emilia, jisses! Förresten så lämnade jag tillbaka linnet jag köpte och köpte en filmbox med fyra Louis Malle-filmer istället. Känner mig lagom finkulturell. Jag vet fortfarande inte om det var värt det. Men minst två av dem måste du se för de är smått hysteriska.
Postat av: Ylva
Haha, då föreslår jag filmkväll? Min sirap var bra. Jag vet vad du ska få i födelsedagspresent, baby. Kram kram!
Trackback
